back to start

211123
glömde bort något
texten ledde känslorna
nummer skapar rörelse
men något var bortglömt

231023
omvänt nu
lite läskigt, ovant
det är texten som skapar rörelse

061023

glitchy art

viljor och beats - riktning och rytm
sitt lugnt i båten
hjärta

011023
En Smörblomma

glitchy cube

Artisten Aya guidar mig mot det skräckfyllda.
"Somewhere between the 8th and 9th floor" - Aya
"dis yacky" - Aya

300923

glitchy ball

270923

glitchy cube

"Light Bodied" - Mark Prichard

110923
utdrag ur dagbok, 110923 16:00

"Hade inget särskilt intresse, ingen ingång nu vid eftermiddagsrytmen. Tittade inåt en snabbis. Tomt och fullt på samma gång. Sätter mig ändå. Går och kissar innan. Vet exakt varför jag vill skriva. Jag vill skriva för att det behövs. För att det är just den avsaknaden av initiativ och intresse som är viktig att slåss mot. Också, och framför allt nu i examensprojektet. Jag trodde jag skulle skriva mycket mindre när skolan började. Att jag inte skulle ha tid. Det har varit mestadels motsatt. Har blivit desto mer angelägen att skriva. Det känns som en del av mig spricker nu när jag skriver detta. Så har det varit och kanske kommer det fortsätta så, jag vet inte. Den där tomheten, eller bara avsaknaden av riktning. Och kämpandet mot. Beskriv "kämpandet". Vad är det? Kämpandet faller in under ett av dom tre orden jag riktat fokus mot genom denna dagbok. Att det handlar om att insistera. Insistera på skrivandet, även om det känns tomt. Tappar fotfästet i texten lite. Börjar fundera på om detta kan passa att lägga ut på examensarbetets publika projektdagbok. För att det handlar om framåtrörelse. Det publika tar död på energin här inne i det privata och avskiljda. Blir med ens tveksam. Rusar genom hålet i bröstet. Ett dilemma uppstår med krafter jag inte känner till. Hålet i bröstet växer sig större. Mobilen surrar till på bordet. Ingen gräns är omöjlig att överskrida, men det skälver i kroppen av ovetskapen om hur det ska påverka. Är inte gränsen lockande dock? Skriva resultat, skriva något annat, det bränner till. Det finns något oändligt stillastående och omöjligt i friktionen som blir. Helt plötsligt handlar texten om gräns. Om vad en gräns är och hur jag rör mig mot den. En hissnande känsla, livfull och farlig på samma gång. Vad händer när dagboken inte längre är lojal? Hålet i bröstet suger tag i mig, drar in mig, slukar mig. Kanske är det känslan av det där performativa. Av att vara på gränsen mellan det inre och det yttre. Dom 25 minutrarna avsatta för att skriva är slut, men vi är förbi de ramarna nu. Vi, texten. Kanske för karaktärerna då, för deras skull. För det tvetydiga och svårnavigerade i dem. Gentemot kameran och vad den gör och laddar stunden med. Rör mig vidare. Väljer att lita på rytmen och släppa taget."

100923

wholesome in a forest

310823

modeled face in clay

270823

karin boye poem rendered in Blender

Det är något som rinner in bland fibrerna
i trådarna
gör väven helt fuktig
och bakterierna frodas
så det pyr
gräver, svider och trånar
efter intention
och till bristningsgränsen
sprängfylld
eko på eko tills musiken blir gyttja
ett ämbar och en brunn
bottenlöst och oändligt
det surrar
knastrar av socker

240823

bell hanging in a chain

220823

150823

moving through waterlike layers

100823

youtube-videos:

"What's So Great About That?" on horror as a genre
"StrucciMovies" on the uncanny valley

260623 -

Vad är grejen?
1. Det handlar om blick, genom våra ögon och genom de kameror och skärmar vi omger oss med.
2. Dansen är ett laddat performance i filmen, både hos huvudkaraktären och den animerade karaktären. Jag har en personlig koppling till detta. Jag har dansat och aldrig ångrat det.
3. Jag vill använda animation för att gestalta känslor.
4. Rustningen på den animerade karaktären symboliserar skydd. Detta är en koppling till karaktärernas olika sätt att söka efter trygghet i sina liv.
5. Jag vill komma åt en känsla av att vara i rörelse, jag vill försöka fånga denna känsla.
5B. Det finns en känsla av nostalgi i filmen. Det är en känsla som luktar bekant, lite unket och gammalt, som en jordkällare.

Ögonen, dansen, symbiosen, rustningen, rörelsen och nostalgin.

Ögon + rörelse:

Test with animated character looking around with eyes tracked to empties

Testat färgtema:

Color scheme test

180623 -

Cirklar tillbaka till ordet lore som jag också kikade på i skrivprocessen under andra året på HDK-Valand:

Merriam-Websters definition av lore:
1: a particular body of knowledge or tradition.
2A: something that is learned.
2B: knowledge gained through study or experience.

Eller enligt Reddit i relation till gaming:
"Lore is passive, story is active. Lore would cover the history, cultures, and religions that make up the setting. Story is what's actually happening in the setting."

eller:

AGlitchedNPC · 1 yr. ago
Lore is more the details and history that allow the story to exist.

Och lite tips på hur man skriver lore, också från Reddit:

Spiderkite · 8 yr. ago
There are two major approaches to making a world. Top down and bottom up. Top down is a generalist method of creating lore. You take broad concepts and work on the details as they strike you. Bottom up is the specifist method. You take tiny details, and make them work together until you have a greater whole. I prefer the top down approach, and create details as they strike me, but otherwise leave most things generalized until they come up. Start with your world, make a map and a cosmos, make your gods, then the races of the world, then start looking into details. How are these different or similar to other works and so on.

och:

The Outward · 8 yr. ago
How you write your lore is something nobody can really help you do, becuase everyone does it in their own way. The best advice I can give you is to look at how other people write their lore, find a style you like, and try it. If you like it, great! If you don't, try something else or change it a little. For example, I'm not a particularly good writer (in terms of weaving a story or coming up with characters). Becuase of this, I tried writing lore through the encyclopedic approach that many worldbuilders here use. However, that was a little too dry for me. So what I did was a tweaked that method a little. Now I write in a format more comparable to a high school history textbook. I can write my lore in a concise and clear fashion, but add a little bit of personality. I can also get away with making characters who appear black-and-white, kind like how history glorifies Christopher Columbus even though he was kind of a shitty human being.

160623

"Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram --
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös."

- Karin Boye

150623

Headshot of a 3D character with a abstract cap
Sculpting test 1 on character in Blender Sculpting test 2 on character in Blender Sculpting test 3 on character in Blender Sculpting test 4 on character in Blender

120623

Ett dokument för mig att gå tillbaka till och hitta styrka och riktning i.

300523

3D scanned hands with a glowing animation of clouds in the phone

Thanouli om tesen att det i senmodern tid finns något som heter post-klassisk film och en av skillnaderna mot det som då skulle vara ett mer klassiskt grepp:

"Moreover, the innovations of the post-classical model become considerably more radical when we examine the second motivation, the realistic. The realistic motivation in the post-classical paradigm relinquishes (avstår) the attachment to the classical realism defined in the terms of Andre ́ Bazin, who regarded the screen as a ‘window to the world’ and argued for transparency, perspective and depth of field. Given that realism is a concept ‘purely conventional and therefore infinitely ‘‘corruptible’’ through repetition’ (Elsaesser in Hill 1986, p. 56), the post-classical paradigm tries to capture the real in more contemporary terms by establishing a hypermediated (se förklaring under) realism that favors the expressive mode of hypermediacy (Bolter & Grusin 1999) and the use of intermedia, layering and intensified continuity. Hypermediated realism tries to recreate the authenticity of the story by using a variety of modalities and ‘windows’ onto the action and by manipulating the spatial and temporal qualities of the image for a heightening effect. This new ‘windowed world’ becomes hospitable to the most subjective experiences bringing as a corollary (naturlig följd) a high dose of subjective realism that attempts to visualize the innermost mental and emotional states."

Ria Thanouli, Post-classical Narration, 2006

Begreppet "Hypermediated" någorlunda förklarat, alltså inte att källan gör ett dåligt jobb att förklara det, bara inte själv förstått ordets fulla innebörd helt, iallafall, denna video förklarar begreppen "Immediacy", "Hypermediacy" och "Remediation": https://www.youtube.com/watch?v=ZE167KUiM5E&ab_channel=JayDoubleYa.

180523
Sökte mig till programmeringen och till teknologin för att det fanns ett hål jag ville fylla med något
En känsla av att "det här är något jag kan"
Därför är det intressant att kolla på teknologin, främst i min process, också som en flykt
Skala bort det tekniska kunnandet jag haft både som ett verktyg och en rustning.
För att komma närmare "vad är det jag vill berätta?"

150523
Bubblande frustration, härligt. Mia Engberg gjorde mig taggad på att skriva i processen, men det tog stopp mellan tanken och tangentbordet.

“Dance as if somebody’s watching, ‘cause they are”

270423

Screens become mirrors, and mirrors shatter.
Don’t you think dreams and the internet are similar?

https://reallifemag.com/dreaming-in-color/

200423

3D environment with plants by Filip

190423

Artist statement by Filip

170423
Början är alltid lättast.
Det skulle kunna vara ett frö, ett frö är inte svårt att tillhandahålla, de är små och finns att hitta överallt.
Men vad klär jag i?

Uppdateras under tiden, konstnärer jag inspireras av:

namn Lite om varför länk till artistens arbete
Lu Yang Where to begin!? The idea of a changing space held together by a body in movement. Dansen som ett berättarverktyg. Något i de animerade karaktärernas blickar, något outgrundligt och långt borta, artificiellt och enigmatiskt. Och ko-fucking-stymen, wow! Mycket inspo till animationen. Edit, 100823: Återkommer till konceptet "uncanny valley" genom strucciMovies youtubevideo och Masahiro Moris text kring begreppet. Yangs karaktärer rör sig genom denna dal och jag vill nog också röra mig där. https://vimeo.com/734423228
Mia Engberg Genom Engbergs arbete inspireras jag till att tänka kring form och berättarstruktur. Det fragmenterade berättandet som får ta plats i Belleville baby, Lucky one och Hypermoon, Engbergs senaste tre filmer förflyttar mig till en inre värld som byggs av minnen, associationer och ekon. Genom redigeringen och valet av bilder får jag som publik utrymme att fylla i mellanrummen med egna tolkningar och tankar. http://miaengberg.com/wp/
David Sellner Adler David Adler har gjort flera verk som jag tyckt om och han jobbar med flera olika tekniker som fotogrammetri, animation och 3D i berättelser som skildras genom VR, animation och även spel. "Sort" var hans avgångsfilm från den Danska filmskolan där han filmatiserat unga soldaters journaler från första världskriget. Jag inspireras av estetiken och karaktärernas deformerade och slitna utseenden men också deras omisskänneliga mänskliga rörelser och agerande. https://www.davidsellneradler.com/copy-of-smagen-af-sult-taste-of-hun
jonas Odell I Odells film "I was a winner" pratar tre personer ut om det spelberoende de befunnit sig i tidigare i sina liv. Till rösterna av detta befinner sig filmen i spelets värld och varje person har en karaktär som dyker upp och som de talar genom. Filmen träffar mig hårt, både visuellt och genom de historier som berättas. Formen känns enkel men samtidigt slående och stark. Fokuset riktas till fullo mot personernas berättelser och den hantverksmässigt skickliga animationen bokstavligt förkroppsligar men också förstärker dessa personer. I fler av Odells filmer återkommer den starka känslan av det personliga, det mänskliga, ofta genom voice over kombinerat med animation. https://jonasodell.com/i-was-a-winner-trailer
Simon Liu Det gryniga i Lius "Signal 8" ger en mjuk känsla till bilden men klippet är oväntat, fragmenterat och kamerans rörelser rör om och kryper in på människor och folkmassor. Det är urbana scenerier i både natt och dag, och en subjektiv kamera som hela tiden söker efter något och ibland skakar så att allt grumlas. Ljudbilden känns så nära, nästan taktil. Den driftar lite, slirar och byggs upp med knaster, mufflade röster och en känsla av något avlägset. Det är ljudbilden jag tycker om mest, och den livliga kameran och hur det känns som att den tar med oss på en resa. https://vimeo.com/simonliu

Uppdateras under tiden, texter jag läst:

namn titel år typ
Norri Kageki An Uncanny Mind: Masahiro Mori on the Uncanny Valley and Beyond 2012 artikel
Masahiro Mori (Translated by Karl F. MacDorman and Norri Kageki) The Uncanny Valley: The Original Essay by Masahiro Mori 1970 artikel
Maggie Nelson The Argonauts 2015 bok
Meghan O'Gieblyn Mental Health Apps Won’t Get You Off the Couch 2023 artikel
Ria Thanouli Post-classical Narration 2006 akademisk text
Teresa Sorolla-Romero Unreliable Narrators for Troubled Times: The Menacing “Digitalisation of Subjectivity” in Black Mirror 2020 akademisk text
Pranshu Verma They fell in love with AI bots. A software update broke their hearts. 2023 artikel
Mia Engberg Belleville baby anteckningar från en filmisk process 2013 bok
Mia Engberg Den visuella tystnaden 2020 bok
Ana Cecilia Alvarez Dreaming in Color 2022 artikel
Hanya Yanagihara A little life 2015 bok
Brian Lowery “The self” doesn’t exist. Instead, you constantly shape multiple selves 2023 artikel